dixy

Läs faktiskt min eminenta julblogg och inspireras.
Det börjar nu!
PUSS!

Nu har jag tagit steget mot en ny blogg! Uppdateras nästan lika taskigt som denna men inte riktigt:
http://sexandthesolna.blogspot.com/
driver den tsm med min Kombo Jocke. Så när itne jag uppar brukar jag försöka tvinga honom att göra det. Så surfa in, läs och förfäras.
P+K!

Sitter på landet och trivs me brorsan och farsan veeeetu. Har just ägnat en och en halt timme med att spela harpan och inte få ut den, så oerhört frustrerande. Tycker inte ni också att det är så att man alltid får ut den på de första försöken när man inte spelat på ett tag, men så helt jävla plötsligt, av någon obegriplig jävla anledning så går det inte längre, utan man får sitta i flera timmar och slita håret av sig för att det jävlar ska funka. Nåväl, jag fick ut den och nu är allt frid och fröjd egentligen.

Jag avskyr spindlar. De  har för många ben, och de vill krypa på mig med dem. Jag känner det på mig. Jag ser inte deras ögon, men känner deras blickar. Så fort jag vänder ryggen till vill de skutta upp på mig med sina otäcka nät. Och sprattla på mig så det kryper och kittlar i hela mig. Nej, fy för den lede, säger jag.

Semester nu! Åh, vad gött. "Det förtjänar hon verkligen". Ja. Nej. Jag har jobbat hårt men haft kul. Dock njuter jag så av att folk tycker synd om mig för att jag jobbar så mycket, så jag vill inte riktigt erkänna hur kul jag tycker att det är. Medkänsla är en dyrköpt vara i min värld.

Välkommen till världen finaste, sötaste Charlie! Det finns en saga som är sann, aldrig förr berättad och inte ännu skriven. Den är kantad av lycka såväl som sorg och förmodligen full med vackra äventyr! Sagan är din, sagan är du, och den har redan börjat bra med två föräldrar som älskar dig vanvettigt, och ett sverige som i sin tur älskar dem. All lycka till dig och dina fantastiska föräldrar!

Jag var tvungen att fixa om boendet i Götet, men det verkar ha löst sig via Underbara faster helen! Det blir alltså en rendez-vouz (stavas det så? är det rätt i sammanhanget?) från 2004 då jag och Josefin bodde hos lilla Helen.
  Jag mår, som ni kan avläsa i rubriken, illa för tillfället och bla bla bla. Midsommar igår och det firades som sig bör med sill, dans, nubbe och femkamp och obligaoriskt supande senare på kvällen. Därav illamåendet, tänker ni, men banne mig att jag borde inte må såhär illa kan tyckas. Det är värre än vad jag förtjänar.
  Jag började gråta på jobbet idag och fick gå hem.

...jag har te, scones, tända ljus, spotify, en massa bloggar att läsa och jävligt mysigt.
So far so good! Men nu blev jag jättepruttig plötsligt, det förstörde faktiskt lite.
Jag har bokat tågbiljett till GBG nu! Känns mycket bra får jag säga. Dyrt blev det, men jag antar att det får lov att vara värt det helt enkelt. Sen ska jag ju till Köpenhamn också så det blir awesome!


Nu måste jag bara fixa boende.


Fast först måste jag diska, fy, vad jag hatar att diska.

Igår bröt jag ihop en sväng på jobbet.
  Jag var tvungen att nära på springa mellan ett gäng och ett annat, samtidigt som vi fick stressa ihjäl för att hinna med gäng nr. 2 eftersom de ville åka karusell och 5-kampa OCH dricka öl länge, och då blir det tight med 2,5 h ftersom det var NRJ in the park och en sjuk mängd folk i parken. Vi var tvugna att tränga oss före i flera köer för att hinna osv osv och Hanna vi ägde, och sen när jag efter detta skulle ränna rätt in i Pyramiden (sjukt busy spel) och ta över utan att få så mycket som en liten paus så brast det helt enkelt och jag fick ta en spontan 20-minutare och så.
  Sen fick jag skjuts hem av en ordningsvakt på jobbet men vi cruisade runt lite först och jag fick se hans verkstad där han mekar med bilar och sen käkade vi på donken. Sen sov jag i 12 timmar och idag har jag städat och städat och vilat en smula och snart ska jag städa lite till. Puss!

...en skrämmande mängd bilder på mig själv på MySpace. Ska vi vara oroliga för mig?
Nej, jag har väl bara en släng av att sätta mig själv i centrum. Det får man göra ibland. Am I right?

Dagens låt:
http://www.youtube.com/watch?v=iha-OiT-CP0 (närmare bestämt find my baby med Moby)
Dagens kväll: Spenderades med att dricka whisky och äta nudlar tillsammans med Josefin, kikandes på Skenet Bedrar och Alfie. Smashingly lovely! Jag vill ha mer tid med mina vänner.
Jag saknar er och ni vet vilka ni är. Thea t ex, jag vill att du kommer hem till mig så tittar vi på G och äter mina popcorn med massa smör.
Bla bla bla jag ska fortsätta lyssna på Moby och dricka lite whisky och känna mig ball.
Det är bra jävla whisky. Skotsk Single Malt Bowmore med två droppar vatten i. Bränns skönt ända ner i magen och höjer humöret, bara lite. Mer än så blir det inte ikväll.
Heter det whisky eller whiskey? Skrev whiskey först men det ser ganska dumt ut va?
Hur är eran tisdagkväll?

Jag gjorde just något deppressivt och kikade hur mycket pengar som vilar på mitt konto. Blev positivt överraskad men nu ska vi inte ropa hej och börja slösa. Men jag kan nog unna mig mat idag, så mycket kan jag säga.
  Lyssnar på Moby och det är trivsamt!
  Tänk om man skulle börja twittra?

Jag ska förklara närmare detta med tomater: Det är verkligen svart eller vitt där. Råa tomater: Big no no, oavsett mur fint du har skurit dem. Som sagt, går att äta förstås, jag skulle väl kunna äta bajs om jag var tvungen av någon anledning, men det rycker i ögat för det är extremt äckelpäckligt. Men så fort tomaten har vidrört en ugn, stekpanna eller kastrull (dvs blivit uphettad på något sätt) så är det ok, i vissa fall t o m gott. Jag brukar av gammal reflex pillra bort tomater från pizza om jag, som du sa, inte är vaken och avbokar, men det är överkomligt. Jag överlever det. Men tomater i sallad och tomater på macka eller bara som de är - smakar kräks, helt enkelt. Går inte att förklara på något annat vis.

Insane då: Jag som är ganska luttrad när det kommer till karusellåkning och inte är rädd för något (utom blå tåget... fy fan för blå tåget...), var cool-lugn i kön, cool-lugn när jag spändes fast... men när den väl började rulla blev det genast ganska otäckt. Dels för att jag började luta lite neråt, vilket jag inte alls var beredd på (detta för att det blev ojämnvikt med personerna som satt bakom), dels för att jag kom på att jag inte alls visste vad jag hade att vänta mig. Sen susar man iväg. Man fattar inte riktigt vad som händer, och man slits mellan "Ja, ja, ja, det här är så fantastiskt" och "Nej, nej, nej, jag vill ner, jag vill inte åka bakåt och samtidigt slungas framåt". Den är verkligen helt insane men helt jävla otrolig. Du har ingen kontroll på vad som händer men den går samtidigt sakta nog att du hinner förstå vad du är med om. Den suger och kittlar och du åker neråt, bakåt, framåt och ditåt. Men man måste faktiskt åka för att förstå helt. Men den är helt sjukt värd, och inte så läskig som jag faktiskt trodde.

Jag kan börja detta inläg med ett skryt: Jag blev en av the employees of the month för maj! Jag var en av de 10 bästa som jobbade på hela tivolit! Jag hade bara grymt kul hela månaden, så det kändes som en fin liten bonus. Jag älskar mitt jobb.
  Ja, jag får göra allt möjligt kul. Leda fulla femkampare genom tivolit på nya äventyr, Trycka på "start"-knappen i radiobilarna (de ska köra upp mig där snart, tjuhu!!), snurra sugar-wädd, slänga ihop en langos, fish'n'chips, thai-käk, springa ärenden åt löparna, charma gästerna i foto, butik och spel såklart samt peppa nykomlingar. Det känns awesome! Jag har the time of my life men det ska ändå bli lite skönt med semester snart. Lite.
  Jag ska till Kobenhavn snart med Andrea och Siri, det ska bli så in i helvete roligt. Vi ska bara gå på Tivoli och åka ut på landsbygden och vara barnsliga. Det blir ju faktiskt ingen sup-resa; Siri är tolv och Andrea gravid, men det kan ju jag behöva då det blir en del fezt i samband med jobbet helt enkelt.

  Idag gjorde jag slag i saken och skickade ett MySpace-mail till en person jag behövde konfrontera. Det var fegt, men MySpace har varit vår källa till kommunikation och det fanns inte en chans att jag hade vågat ringa och då hade han nog inte heller vågat svara. Det känns i alla fall som ett steg i rätt riktning för han har inte varit snäll mot mig och jag har betett mig underligt tillbaka. Nu har vi inte hörts och jag tror att han har försökt avsluta vår vänskap med tystnad men så lätt kommer han inte undan. Jag är en bra människa och jag förtjänar att bli bemött med respekt. Sådeså.

Annars har jag inget roligt att förtälja! Har en ledig dag och har spenderat den i soffan med pyjamas framför E!, så jag känner mig ganska oinspirerad. Haha. Jag lovar att återkomma med klurigheter när jag är lite piggare.

Ni vill ha mer och det gläder hela mig! Just nu är jag utfattig och det är ju rätt ledsamt. Jag har 13 kronor på mitt konto.
  Jag har slitit som ett djur hela dagen, lägenheten ser ut som ett bombnedslag och jag fick just ett samtal om att ägarinnan till "våra" soffor (hyr mödlerat i andra hand) skall komma och hämta dem imorgon...! Så jag känner väl att jag mår sådär. Till råga på allt så ställde de in en tunnelbana för mig när jag skulle hem och jag fällde en patetisk tår för det.
  Idag har jag stått i Lustiga Fotot hela dagen, kört två upplärningar. Det var bannemig sjukt kul! Men det bästa som hände på hela dagen, utan tvekan, var när jag upptäckte en bild på en liten knodd som satt lite för långt upp på mattan (ni vet, flygande mattan i slutet av Lustiga Huset). Mattan blåste upp och täckte hela hennes lilla späda kropp, allt som syntes var en arm som stack fram och krampaktigt höll tag om mattan. HAHAHAHAHAHAHAHHAHAAH SHIT vad läskigt det måste ha varit. Hon var så ägd och jag var tvungen att printa den och ha som skylt-ex.
  I söndags hade vi ca 13 000 besökare. Jag stod i fish 'n' chips och jag tror då fan att varenda besökare köpte TVÅ fish 'n' chips VAR. Det var 41 000 i kassan, säger jag bara. Några intressanta grejer som hände: Växeln tog slut, läskmaskinen gick sönder, kassan gick sönder och kvittomaskinen gick sönder. Ett tag stod jag och skötte kassan manuellt (sålde för 9 000 bara då), skickade över alla gäster till sockervadden mitt emot för att hämta läsk samt skrev handskrivna kvitton. Spännande, ja!
  Sen hade vi kickoff i måndags. Jag åkte insane 4 gånger, popen 7 gånger, åt två sockervadd, en strut popcorn, en pizzaslice och en nachos. Sen drack jag fem öl varav jag betalade två själv. Min områdeschef var tvungen att köpa en öl till mig för att jag inte fick igenom mitt kortköp. Hehe. Sen åkte jag gratistaxi hem för en kram. Fattar ni det? Chauffören körde mig och Heddan hem för en kram! Hah.
  Det har faktiskt inte hänt så mycket mer spännande sen, det var något lustigt jag kom att tänka på häromdagen men sen töntade jag bort det. Synd!
  Hörs snart igen!
  Sincerely yours

Jag tänkte berätta lite om min lägenhet. Hur den ser ut och så. Jo, kom igen, ni vill veta! För det första är den stor, vet inte hur många kvadrat men det är en trea. Hallen är stor men ganska mörk eftersom att lampan inte riktigt fungerar. Går man till höger hittar man först en klädkammare, eller som jag väljer att kalla det, walk in closet. Där har jag mina jackor, klänningar, skor och kjolar. Sen går man ut och rakt fram till höger ligger toan. Toalocket är blått och matchar badrumsmattan. Brukar försöka hålla handfatet skinande rent. Till vänster om toan ligger köket. Det är stort med rosa köksluckor och en stor tavla med en olivplanta på. Bordet är i helvmörkt trä med fyra matchande stolar. Nu ligger det en bordduk där som är grön med rosa rosor på. Det står en stor blombukett på bordet som jag köpte på konsum för 29:90. Den matchar de rostfärgade stearinljusen. Vi har jättemycket glas och koppar i skåpen, vi kanske samlar. Blablabla det är ett kök hur jävla spännande kan det vara men det är stort och går att baka mycket i. Har bakat fem tårtor där, det gick prima (utom att jag misslyckades fatalt brutalt med gelatinet i hallonmoussetårtan först, men let's not focus on the negativa här, shall we?). Sen kommer kanske duschrummet där det står en trasig tvättmaskin och på duschdraperiet hittar vi Marilyn Monroe om vi tittar noga. Sen kommer Jockes rum och där är det fint och killigt och han har en jättestor säng och en TV och lite lampor och så. Sen kan vi gå till vardagsrummet och där hittar vi mitt rum bakom ett stort draperi! Där hittar vi virekt min stil: Arab-kitschigt med lagom mycket tingel-tangel, guld och en jävla massa kuddar i dova, mystiska, orientaliska färger. Vi går till vardagsrummet igen och där finns ett piano med en massa saker på, bla en tallkvist i en vas och två vissna rosor samt en arablampa i skinn som jag råkat göra illa. Sen står det en skärm vid pianot där jag hängt upp mitt tygparaply från singapore, med blommor på samt mina kimonos från singapore och min solfjäder som mamma köpte i spanien och jättefina lyktor från Indiska. Sen hittar vi min TV och sofforna och soffbordet och här och där står det blommor och hänger lite tavlor och kuddar och en gitarr och VIPS är vi ute på balkongen och jag dedikerade förrförra inlägget till balkongen såjag ska inte tjata ögonen av er. Eller JO, det ska jag för där står det ungefär sju-åtta krukor där det växer och gror, och ett litet vitt fågelbad med rosor och ljus i och en liten groda och fina stenar och en massa lyktor står strategiskt utplacerade och en liten buddha och bla bla bla nej jag får faktiskt lägga upp lite bilder.




Jag är lite missnöjd med det här inlägget. Men nu fattar ni hur min lägenhet ser ut rent praktiskt.

Det har ju snackats en jävla massa om den här svininfluensan på senaste, och alla är så rädda, hu, hu, hu. Men jag bara suckar lite stilla. Lät det inte precis såhär med den där fågelinfluensan? Skulle inte vi dö allihop? Jag minns det så väl. "Fåglarna är på väg hit", "Fågel hittad i sverige", det varju domedagsstämning och dödsångest och hela faderullan, men inte fan blev det någon epidemi för det. Aftonbladet och Expressen hade ju flaggat för rena rama världsundergången, vilket jag inte tycker var särskilt schysst. Hur kan man leva med sig själv när man medvetet skrämmer upp folk bara för att tjäna lite extra lösnummer? Hur kan man tillåta att de här redaktionerna tjänar pengar genom att haspla ur sig fakta som inte bara är överdriven utan nästintill påhittad? OK, visst, man vill ju vara medveten om vad som händer i världen och vad som KAN drabba en, men måste det skrivas som att det bombsäkert KOMMER att drabba en? Kan man omöjligt få fakta som inte är manipulerad för att driva vår rädsla till sin spets, utan fakta som faktiskt är faktum och inte spekulationer och teorier? Jag tänker inte lyssna på mer tjafs om den här svininfluensan. Inte förrns mitt närområde är hotat på allvar. Tack och bock.