Häy
Jag var ute igår.
Jag blev väldigt berusad tror jag, har ingen direkt uppfattning om mitt dåvarande beteende.
Baksmällan håller precis på att gå över, dock infinner sig en svag strimma av ångest när jag tänker på den incident då jag vaknade efter att sömnen infunnit sig med våldsam kraft, av att jag mår illa, vänder mig om och kräkset (som enbart verkar bestå av vätska) rinner ut ur min mun och bildar en pöl i sängen. Tanken frodades då på morgonen (hade det inte varit för fläcken är det itne ens säkert att jag kommit ihåg detta, så pass orkeslös var jag vid tillfället), att tänk om jag inte hade vaknat då? Tänk om jag hade sovit på rygg och inte vaknat? Hade mitt liv då fått en ände p g a 4 öl, en fyra drink och en shot? Den skrämmer mig något så oerhört.
Problemet är att jag lätt blir för full när jag går ut, iallafall enligt egna mått mätt. Det räcker med ett svaj i minnet eller ett påstående jag starkt hävdat utan vidare poäng så får jag ångest och tycker jag var för full. Orden "du var lite..." är de ord jag alltid fruktar mest, att höra att andra ansett att man betett sig illa är fruktansvärt för mig. Varför det? Jag har ju självdistans. Men det handlar inte om det utan om självkontroll. Jag har inget emot att göra bort mig om jag har kontroll över situstionn och är medveten om vad som händer. Det är när jag själv inte förstår att jag är pinsam som det blir jobbigt. Visst är det så?
Så vad ska jag göra? Well, incidenten igår kan jag inte göra något åt nu. Visst, jag fixade lite hål i självrespekten ju, men de fixar sig emd tiden om jag inte gör om samma misstag igen.
Jag har sådana fruktansvärda identifikationsproblem just nu. Typ vem är jag och liknande. Klyschigt, men det är ju så...
Jag är helt insnöad på amy winehouse nu.
Och en annan grej. Jag funderar på att börja köpa drinkar, typ fyror. Då komme rjag inte att dricka lika snabbt och inte lika mycket och därför klara mig bättre. Plus att man inte blir lika bakis på sprit. Tips från coachen (som hon själv inte följer ännu)
Ciao!
Jag blev väldigt berusad tror jag, har ingen direkt uppfattning om mitt dåvarande beteende.
Baksmällan håller precis på att gå över, dock infinner sig en svag strimma av ångest när jag tänker på den incident då jag vaknade efter att sömnen infunnit sig med våldsam kraft, av att jag mår illa, vänder mig om och kräkset (som enbart verkar bestå av vätska) rinner ut ur min mun och bildar en pöl i sängen. Tanken frodades då på morgonen (hade det inte varit för fläcken är det itne ens säkert att jag kommit ihåg detta, så pass orkeslös var jag vid tillfället), att tänk om jag inte hade vaknat då? Tänk om jag hade sovit på rygg och inte vaknat? Hade mitt liv då fått en ände p g a 4 öl, en fyra drink och en shot? Den skrämmer mig något så oerhört.
Problemet är att jag lätt blir för full när jag går ut, iallafall enligt egna mått mätt. Det räcker med ett svaj i minnet eller ett påstående jag starkt hävdat utan vidare poäng så får jag ångest och tycker jag var för full. Orden "du var lite..." är de ord jag alltid fruktar mest, att höra att andra ansett att man betett sig illa är fruktansvärt för mig. Varför det? Jag har ju självdistans. Men det handlar inte om det utan om självkontroll. Jag har inget emot att göra bort mig om jag har kontroll över situstionn och är medveten om vad som händer. Det är när jag själv inte förstår att jag är pinsam som det blir jobbigt. Visst är det så?
Så vad ska jag göra? Well, incidenten igår kan jag inte göra något åt nu. Visst, jag fixade lite hål i självrespekten ju, men de fixar sig emd tiden om jag inte gör om samma misstag igen.
Jag har sådana fruktansvärda identifikationsproblem just nu. Typ vem är jag och liknande. Klyschigt, men det är ju så...
Jag är helt insnöad på amy winehouse nu.
Och en annan grej. Jag funderar på att börja köpa drinkar, typ fyror. Då komme rjag inte att dricka lika snabbt och inte lika mycket och därför klara mig bättre. Plus att man inte blir lika bakis på sprit. Tips från coachen (som hon själv inte följer ännu)
Ciao!
Ja, allt löste sig ju!
Skönt, det är jag glad för.
Passet i fredags var ett helvete rent ut sagt, inte så kul att jobba fredag kväll på Sturehof, man ska bära mat och disk och läskbackar och people are shit och älskar att stå i vägen för en och alla är extra stressade osv osv.
Jag kan itne avgöra om de senaste dagarnas händelser är värda att redogöra för eller inte; det är så svårt att säga vad människor vill veta om en och inte.
Idag har jag hållit i ett litet barn, min lilla halvkusin Lollo. Vi var på söndagsfika hos Helena och Rickard, det var mysigt. Ebba, 6 år, bjöd på trolleritricks och Helena & Rickard bjöd på semlor. Lilla Lollo var jättegosig och ville inte lämna kusinen ifred en enda sekund men det gjorde ingenting för hon är så söt att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen.Jag var på fest igår med min bror Emil och hans vän Christian, det var mäkta roligt även om ingen av oss blev särskilt berusad.
Ja, nu har jag det mesta i livet. För närvarande sitter de flesta pusselbitarna på plats, men några fattas. Fast så är det alltid.
Jag har knarkat Amy Winehouse de senaste dagarna (lustighet: det skulle nog vara fysiskt möjligt, skulle man ta lite hår exempelvis, eller lite hud från Amy och röka det, incijiera det eller vad som önskas, bör risken vara påtaglig att man blir hög). Jävligt synd är det att hon knarkar som en annan Pete Doherty, för hennes musik är fantastisk.
Så, en uppdatering av mitt miserabla lilla liv. (ha ha). Nu ska jag knarka lite family guy eller nåt innan jag går och lägger mig.
Passet i fredags var ett helvete rent ut sagt, inte så kul att jobba fredag kväll på Sturehof, man ska bära mat och disk och läskbackar och people are shit och älskar att stå i vägen för en och alla är extra stressade osv osv.
Jag kan itne avgöra om de senaste dagarnas händelser är värda att redogöra för eller inte; det är så svårt att säga vad människor vill veta om en och inte.
Idag har jag hållit i ett litet barn, min lilla halvkusin Lollo. Vi var på söndagsfika hos Helena och Rickard, det var mysigt. Ebba, 6 år, bjöd på trolleritricks och Helena & Rickard bjöd på semlor. Lilla Lollo var jättegosig och ville inte lämna kusinen ifred en enda sekund men det gjorde ingenting för hon är så söt att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen.Jag var på fest igår med min bror Emil och hans vän Christian, det var mäkta roligt även om ingen av oss blev särskilt berusad.
Ja, nu har jag det mesta i livet. För närvarande sitter de flesta pusselbitarna på plats, men några fattas. Fast så är det alltid.
Jag har knarkat Amy Winehouse de senaste dagarna (lustighet: det skulle nog vara fysiskt möjligt, skulle man ta lite hår exempelvis, eller lite hud från Amy och röka det, incijiera det eller vad som önskas, bör risken vara påtaglig att man blir hög). Jävligt synd är det att hon knarkar som en annan Pete Doherty, för hennes musik är fantastisk.
Så, en uppdatering av mitt miserabla lilla liv. (ha ha). Nu ska jag knarka lite family guy eller nåt innan jag går och lägger mig.
London Calling!
JA det stämmer! Nu äntligen efter en vecka i sömnlöshetens tecken vänder det, allt pga ett telefonsamtal. Märkligt egentligen, hur man kan bygga sin egen ångest på något som sedan är så enkelt och självklart att lösa. Om jag hade ett worst case scenario, så är det här definitivt ett best case scenario, det löste sig bättre än jag vågat hoppas på. Soft, tack för det!
Och nu fick jag pracis sms av Josefin som har bokat LONDON! Det blir verkligen av, jag är så lycklig, spänd och lite nervös också, som alltid innan jag reser någonstans.
Nu måste jag jobba.
Och nu fick jag pracis sms av Josefin som har bokat LONDON! Det blir verkligen av, jag är så lycklig, spänd och lite nervös också, som alltid innan jag reser någonstans.
Nu måste jag jobba.
Om att vara trött.
Jag känner mig som en mycket gammal människa. Jag mår inte bra. Märkligt hur man kan komma hem efter en jävligt hård och lång arbetsdag, och ändå inte kunna somna.
Jag lunchade med pappa idag, det var underbart. Vi är så lika, han och jag, han förstår mig precis, utan att jag egentligen behöver berätta.
Jag köpte en tröja igår. Den är faktiskt rätt ful när jag tänker efter. Hundra spänn, inte så farligt, tänkte jag, men grejen är att jag är så inne på stickat, och så såg jag den (som är stickad) och så såg jag den chockrosa prislappen (billigt!) och så provade jag den (ja, den satt ju inte så tokigt) och så köpte jag den. Javafan, ibland får man göra sjuka impulsköp. Varför jag tyckte det var så nödvändigt att berätta det här, vet jag inte. Den är iallafall beige och i ett rätt konstigt material, och grovstickad.
Jag borde verkligen jobba nu, men det går fan inte. Jag är så jävla hängig och helt slut i huvudet att jag knappt ens vet vad jag skriver eller varför. Egentligen försöker jag bara fundera ut ett vettigt avslut.
Jag tycker att gamla människor är lite läskiga.
Jag lunchade med pappa idag, det var underbart. Vi är så lika, han och jag, han förstår mig precis, utan att jag egentligen behöver berätta.
Jag köpte en tröja igår. Den är faktiskt rätt ful när jag tänker efter. Hundra spänn, inte så farligt, tänkte jag, men grejen är att jag är så inne på stickat, och så såg jag den (som är stickad) och så såg jag den chockrosa prislappen (billigt!) och så provade jag den (ja, den satt ju inte så tokigt) och så köpte jag den. Javafan, ibland får man göra sjuka impulsköp. Varför jag tyckte det var så nödvändigt att berätta det här, vet jag inte. Den är iallafall beige och i ett rätt konstigt material, och grovstickad.
Jag borde verkligen jobba nu, men det går fan inte. Jag är så jävla hängig och helt slut i huvudet att jag knappt ens vet vad jag skriver eller varför. Egentligen försöker jag bara fundera ut ett vettigt avslut.
Jag tycker att gamla människor är lite läskiga.
Ja...
...så var mitt lilla rop på hjälp, över.
Jag har fortfarande djupt ingraverad ångest över min beklagligt tunga kommande arbetsvecka, jag har hjärtsvikt och är hungrig (helt obefogat), kan fortfarande inte sova men jag har läst Schulmans blogg i två timmar och det är typ det enda som kan få mig att le nu. Och ja, et är gamla inlägg jag läser, big deal, det är roligt ändå.
Jag vill ha:
Ledigt
Ljus
Mat
Ledigt
Vara pigg
Jag har fortfarande djupt ingraverad ångest över min beklagligt tunga kommande arbetsvecka, jag har hjärtsvikt och är hungrig (helt obefogat), kan fortfarande inte sova men jag har läst Schulmans blogg i två timmar och det är typ det enda som kan få mig att le nu. Och ja, et är gamla inlägg jag läser, big deal, det är roligt ändå.
Jag vill ha:
Ledigt
Ljus
Mat
Ledigt
Vara pigg
Nu blev allt värre!
Jävla helvetes skit-bilddagboken. SNOR!
Pga att jag glömt registrera min nya mailadress där så kan jag ha förlorat mit tkonto där eftersom att några äckliga fula jävla finniga tonåringar som bårde skållas och skinflås har hackat sig in och snott lösenord osv, så har bilddagboken bytt allas jävla lösenord, och nu har det nya skickats till en mailadress som jag inte har kvar. Kul. Jävligt kul.
Pga att jag glömt registrera min nya mailadress där så kan jag ha förlorat mit tkonto där eftersom att några äckliga fula jävla finniga tonåringar som bårde skållas och skinflås har hackat sig in och snott lösenord osv, så har bilddagboken bytt allas jävla lösenord, och nu har det nya skickats till en mailadress som jag inte har kvar. Kul. Jävligt kul.
Jag kan inte sova.
Och det är så jävla hemskt och förjävligt och plågsamt för hela dagen har jag varit så fittigt jävla trött och inte velat göra annat än bara sova (vid ett tillfälle på jobbet satte jag mig t o m på toalettgolvet för att kanske få slumra lite, men det var ingen bra idé), för att nu ligga klarvaken med ett hjärta som slår helt fel.
Ja, så är det. Det verkar vara ngot fel på mitt hjärta för var femte slag är i otakt och liksom snett och hårt, så hårt att jag rycker till varje gång och känner obehag och bara blir ännu piggare. Så om mitt jävla hjärta inte bara kan lugna ner sig snart så komme rjag aldrig, aldrig få sova.
Jag behöver sova. Jag måste få sova. Jag vägrar träffa mina vänner, jag vägrar vara lycklig, jag vägrar spendera tid med min familj om jag inte får sova. Jag är en mäniska med behov av sömn. Vissa behöver mat, vissa är beroende av sällskap men jag, jag är helt och hållet utlämnad åt mitt sömnbehov. Minst åtta timmar annars är jag körd.
Jag sov ju för fan på bussen hem! Vad fan var det som gjorde att jag kunde sova där, med motorns brusande och med jacka på och allt, och inte kan sova nu när jag ligger i min säng, hemma, och borde slockna direkt!?
Jag är orolig också. Jag har tagit ett beslut. Jag blir så arg på mig själv, så arg på omständigheterna i vilka jag är och jag är så arg på att saker och ting hänt.
Men orolig för vad? Caroline, de kan inte bli arga. Det är ett beslut du har tagit för att det är rätt beslut för dig, visst, irriterade kan de bli, du kunde ju ha sagt till innan och visst, du lämnar de i sticket litegrann men inte fan kan de bli arga!? De kommer att förstå.
Men jag är missförstådd, så har det varit hela livet. Alltid missförstådd, av någon. Alltid någon som inte vill ge mig en chans, alltid förutfattade meninger, fördomar som benhårt hänger sig kvar och ej går att rubba.
Jag mår illa men magen verkar tom. Märkligt, eftersom att jag åt så pass nyligen?
Jag kommer inte få mina åtta timmar inatt heller som det verkar. Synd. Jävligt synd, eftersom att veckan som kommer nu antagligen blir det värsta som kommer att hända mig, någonsin.
Imorgon, lördag: Jobb mellan 12-17, sedan hjälpa min bror att flytta. säng vid tolv?
Söndag: Jobb mellan 12.00-00.00, kommer inte hem ordentligt utan kommer att få knalla i en halvtimme efter min busfärd.
Måndag: Jobb mellan 12.30-16.00, jobb mellan 17.00-02.30
Tisdag: Jobb mellan 13.00-16.30
Onsdag: Jobb mellan 10.00-15.00 (hoppas jag får ledigt) teaterföreställning. Hemma vid 23.00-00.00
Torsdag: Jobb mellan 10.00-15.00 men jag kommer antagligen jobba till 17.00 för jag går tidigare på onsdagen.
Fredag: Jobb mellan 17.00-01.00
Lördag: Jag tror att jag är ledig, men jag är inte säker
Ja, stressen håller mig vaken. Ja, om jag inte driver igenom mitt beslut så är det såhär mitt liv kommer att vara. Tid för mina vänner? Glöm. Tid för mig? Absolut inte. Sömn? Ha!
Ja, så är det. Det verkar vara ngot fel på mitt hjärta för var femte slag är i otakt och liksom snett och hårt, så hårt att jag rycker till varje gång och känner obehag och bara blir ännu piggare. Så om mitt jävla hjärta inte bara kan lugna ner sig snart så komme rjag aldrig, aldrig få sova.
Jag behöver sova. Jag måste få sova. Jag vägrar träffa mina vänner, jag vägrar vara lycklig, jag vägrar spendera tid med min familj om jag inte får sova. Jag är en mäniska med behov av sömn. Vissa behöver mat, vissa är beroende av sällskap men jag, jag är helt och hållet utlämnad åt mitt sömnbehov. Minst åtta timmar annars är jag körd.
Jag sov ju för fan på bussen hem! Vad fan var det som gjorde att jag kunde sova där, med motorns brusande och med jacka på och allt, och inte kan sova nu när jag ligger i min säng, hemma, och borde slockna direkt!?
Jag är orolig också. Jag har tagit ett beslut. Jag blir så arg på mig själv, så arg på omständigheterna i vilka jag är och jag är så arg på att saker och ting hänt.
Men orolig för vad? Caroline, de kan inte bli arga. Det är ett beslut du har tagit för att det är rätt beslut för dig, visst, irriterade kan de bli, du kunde ju ha sagt till innan och visst, du lämnar de i sticket litegrann men inte fan kan de bli arga!? De kommer att förstå.
Men jag är missförstådd, så har det varit hela livet. Alltid missförstådd, av någon. Alltid någon som inte vill ge mig en chans, alltid förutfattade meninger, fördomar som benhårt hänger sig kvar och ej går att rubba.
Jag mår illa men magen verkar tom. Märkligt, eftersom att jag åt så pass nyligen?
Jag kommer inte få mina åtta timmar inatt heller som det verkar. Synd. Jävligt synd, eftersom att veckan som kommer nu antagligen blir det värsta som kommer att hända mig, någonsin.
Imorgon, lördag: Jobb mellan 12-17, sedan hjälpa min bror att flytta. säng vid tolv?
Söndag: Jobb mellan 12.00-00.00, kommer inte hem ordentligt utan kommer att få knalla i en halvtimme efter min busfärd.
Måndag: Jobb mellan 12.30-16.00, jobb mellan 17.00-02.30
Tisdag: Jobb mellan 13.00-16.30
Onsdag: Jobb mellan 10.00-15.00 (hoppas jag får ledigt) teaterföreställning. Hemma vid 23.00-00.00
Torsdag: Jobb mellan 10.00-15.00 men jag kommer antagligen jobba till 17.00 för jag går tidigare på onsdagen.
Fredag: Jobb mellan 17.00-01.00
Lördag: Jag tror att jag är ledig, men jag är inte säker
Ja, stressen håller mig vaken. Ja, om jag inte driver igenom mitt beslut så är det såhär mitt liv kommer att vara. Tid för mina vänner? Glöm. Tid för mig? Absolut inte. Sömn? Ha!
Jag drömde
att jag fick ett barn inatt. Skitskumt var det, jag visste inte ens att jag var gravid. Jag var rätt glad åt det, men sen ville alla hålla i det och passa det hela tiden så jag hann typ inte träffa det. Sen åt jag Creme Brulee och drack portvin, och till detta två olika soppor och espresso. Märkligt... sedan minns jag att notan gick på typ 400 eller något men jag tyckte det var värt. Sen kollade jag mig i spegeln och eftersom jag när jag var gravid såg ut som jag brukar var jag nu jättesmal när barnet var fött. Min mage var tunn som fan, och helt krokig för jag orkade inte hålla ryggen upprätt för att jag var så smal. Sen fyllde någon år och sen vaknade jag. Inte konstigt att jag är helt fucked idag?
Och sen kom jag på att det kan hända att jag inte egentligen är bakis, utan att det är min brist på sömn som gör sig hörd. Jag behöver mina åtta timmar per natt men jag får dem inte. Så ikväll ska jag stanna hemma fast det är fredag, har jag bestämt.
Och sen kom jag på att det kan hända att jag inte egentligen är bakis, utan att det är min brist på sömn som gör sig hörd. Jag behöver mina åtta timmar per natt men jag får dem inte. Så ikväll ska jag stanna hemma fast det är fredag, har jag bestämt.
Hej!
Nu är jag, så att säga, tillbaka på mitt gamla jobb.
Det är rätt skönt. Jag sitter här och lyssnar på studio 107,5 i ett alldeles eget rum med lite kaffe och bubbelvatten. Dock mår jag lite illa, det vete fan om jag inte fortfarande (!) är bakis sen i onsdags... jag var bakis hela dagen igår, mer eller mindre, ibland var det rent fördjävligt, och idag kanjag fortfarande känna ett illamående i bröstkorgen. Creepy.
Nu undrar du förstås vad jag hittade på för kriminellt i onsdags för att förtjäna detta. Det var inte så farligt! Jag slutade jobba 00:00 och mötte upp några gymnasiepolare utanför Theodoras klockan ett. Vi drog till BabaSonic. Jag, som inte druckit på några veckor eller vad det nu blev, och jobbar hårt osv, blev väl rätt dragen efter två öl. Då höll det på att stänga, men jag skulle ju givetvis, prompt ha en till. Oturligt nog för mig sålde de då bara shots i baren. Jag beställde en sexa Sambooka. Den drog jag i mig och återvände till dansgolvet något dimmig. Fast det var en rätt bra fylla ändå, jag var hyfsat klar men jävligt glad. Så glad att jag efter det stängde bestämde mig för att bjuda mina polare på folköl, sagt och gjort, vi drog till Mariaberget och chillade med trefemmor. Hade ju varit aningens mysigare om det hade varit sommar, men det var rätt nice ändå. När jag vaknade igår tyckte jag ändå det var rätt onice. Vi hade kommit hem vid sjutiden någongång på morgonen och jag stupade i säng direkt och vaknade av mitt alarm klockan tolv. Jag önskade bittert att jag var död, men masade mig upp och jag har fasen aldrig mått så jävla dåligt.
Det är rätt skönt. Jag sitter här och lyssnar på studio 107,5 i ett alldeles eget rum med lite kaffe och bubbelvatten. Dock mår jag lite illa, det vete fan om jag inte fortfarande (!) är bakis sen i onsdags... jag var bakis hela dagen igår, mer eller mindre, ibland var det rent fördjävligt, och idag kanjag fortfarande känna ett illamående i bröstkorgen. Creepy.
Nu undrar du förstås vad jag hittade på för kriminellt i onsdags för att förtjäna detta. Det var inte så farligt! Jag slutade jobba 00:00 och mötte upp några gymnasiepolare utanför Theodoras klockan ett. Vi drog till BabaSonic. Jag, som inte druckit på några veckor eller vad det nu blev, och jobbar hårt osv, blev väl rätt dragen efter två öl. Då höll det på att stänga, men jag skulle ju givetvis, prompt ha en till. Oturligt nog för mig sålde de då bara shots i baren. Jag beställde en sexa Sambooka. Den drog jag i mig och återvände till dansgolvet något dimmig. Fast det var en rätt bra fylla ändå, jag var hyfsat klar men jävligt glad. Så glad att jag efter det stängde bestämde mig för att bjuda mina polare på folköl, sagt och gjort, vi drog till Mariaberget och chillade med trefemmor. Hade ju varit aningens mysigare om det hade varit sommar, men det var rätt nice ändå. När jag vaknade igår tyckte jag ändå det var rätt onice. Vi hade kommit hem vid sjutiden någongång på morgonen och jag stupade i säng direkt och vaknade av mitt alarm klockan tolv. Jag önskade bittert att jag var död, men masade mig upp och jag har fasen aldrig mått så jävla dåligt.
Ett nytt töntquiz
| Your EQ is 160 |
 Two possibilities - you've either out "Dr. Phil-ed" Dr. Phil... or you're a dirty liar. Seriously though, your whole "Don't Worry, Be Happy" philosophy is really what defines emotional intelligence. You're warm, open, and very optimistic. You know how to act appropriately, even if you don't feel like it. You are a good communicator, and you have little difficulty with personal relationships - even when you're dealing with difficult people. In general, you are successful, capable, together person. You get what you want out of life. |
Hehe jag har högt eq
Seriöst, jag kan sitta hela natten med de här testen...
http://www.blogthings.com/whatsyoureqquiz/
eller
http://www.blogthings.com/ om du bara vill kolla in sidan osv osv
Det är faktiskt jävligt roligt och man fastnar lätt.
Nu har jag gjort det, sjukskrivit mig från jobbet. Det är ju absolut inte obefogat, jag är sjuk och då ska man inte bära mat men jag kan inta hjälpa att jag känner samveteskval då jag vet att de kommer behöva någon ny och ställa till med besvär är det värsta jag vet, no kidding.
...
| You Act Like You Are 28 Years Old |
 You are a twentysomething at heart. You feel like an adult, and you're optimistic about life.You feel excited about what's to come... love, work, and new experiences. You're still figuring out your place in the world and how you want your life to shape up. The world is full of possibilities, and you can't wait to explore many of them. |
28 i sinnet, jo man tackar. Nu får ni på fan, ni som tycker att jag är omogen, för det ser ni ju här, bevisligen, att jag inte är (om man nu ska tro att detta quiz är absolut sanning, men det gör ju jag såklart)
http://www.blogthings.com/whatagequiz/ om du vill prova på dumheten själv.
Gott nytt år!
som ni märker blir mina uppdateringar allt färre vilket beror på en mer okontinuerlig datoranvändning från min sida, dvs jag sitter nästan aldrig framför en dator längre av olika anledningar. Eller främst en; jag har inte jobbat på ibc på ett tag nu (vilka för övrigt gav mig fel lön, mäkta irriterande). Jag har varit ledig, och gjort andra saker än att stirra på en skärms ljusa, genomträngande sken, över nyårshelgen (lördag t o m tisdag) varit hos Linn i leksand (Harpa var med, också.)
Jag ska berätta lite om det.
Jag kan börja med att säga att det var fyra (nästan fyra) mycket väl disponerade dagar. Guld att få se Leksand igen efter alla år för mig, och guld att få träffa trion igen och bara vara med dem. Er. Vi. Oss. Vi har: Vält en gran, badat bastu, spelat spel, gått vilse, snortat tequila, druckit flaming sambookas, dansat till rednex, blivit förväxlade med varandra, skjutit korken av Asti-flaskor, cyklat på en cykel utan luft i bakhjulet, ätit skräpmat, kramats i massor, blandat drinkar, tagit massvis med kort, sjungit sjuka snapsvisor, läst högt, klappat på katter, handlat, sovit, gjort iordning oss i timmar (även om jag var klar först), snackat massor av strunt (och icke-strunt) och självklart har vi pussats, dansat ännu mer, och fasen vad vi har haft det underbart. Som sagt, nästan fyra dagar, mycket väl disponerade och en något märklig hemresa (en incident med en mycket udda.. man? som bara inte kunde förstå att jag och Harpa ville sitta bredvid varandra utan prompt skulle ha sin bestämda plats på tåget, som tur var kunde en annan flicka flytta på sig, snällt). Det där blev en mycket lång och möjligtvis oläslig mening men det blir lätt så när man är trött.
Jag kom hem säkert iallafall, och sitter just nu med min laptop på magen och skriver mina sista ord för ikväll. I bakgrunden är TV:n påslagen utan ljud, fyran; det är "nattliv" och kräktjejen är programledare. Temat är ett djur på fyra bokstäver och ingen har ännu lyckats luska ut svaret. Det har pågått i säkert en timma.
Nu säger jag godnatt och tackar för mig för idag. Och gått nytt år, eller grått nytt hår! (Skottår)
Jag ska berätta lite om det.
Jag kan börja med att säga att det var fyra (nästan fyra) mycket väl disponerade dagar. Guld att få se Leksand igen efter alla år för mig, och guld att få träffa trion igen och bara vara med dem. Er. Vi. Oss. Vi har: Vält en gran, badat bastu, spelat spel, gått vilse, snortat tequila, druckit flaming sambookas, dansat till rednex, blivit förväxlade med varandra, skjutit korken av Asti-flaskor, cyklat på en cykel utan luft i bakhjulet, ätit skräpmat, kramats i massor, blandat drinkar, tagit massvis med kort, sjungit sjuka snapsvisor, läst högt, klappat på katter, handlat, sovit, gjort iordning oss i timmar (även om jag var klar först), snackat massor av strunt (och icke-strunt) och självklart har vi pussats, dansat ännu mer, och fasen vad vi har haft det underbart. Som sagt, nästan fyra dagar, mycket väl disponerade och en något märklig hemresa (en incident med en mycket udda.. man? som bara inte kunde förstå att jag och Harpa ville sitta bredvid varandra utan prompt skulle ha sin bestämda plats på tåget, som tur var kunde en annan flicka flytta på sig, snällt). Det där blev en mycket lång och möjligtvis oläslig mening men det blir lätt så när man är trött.
Jag kom hem säkert iallafall, och sitter just nu med min laptop på magen och skriver mina sista ord för ikväll. I bakgrunden är TV:n påslagen utan ljud, fyran; det är "nattliv" och kräktjejen är programledare. Temat är ett djur på fyra bokstäver och ingen har ännu lyckats luska ut svaret. Det har pågått i säkert en timma.
Nu säger jag godnatt och tackar för mig för idag. Och gått nytt år, eller grått nytt hår! (Skottår)
