Idag får jag mycket gjort.
Idag både får jag mycket gjort och inte. Jag käner itne att jag har maskat, men ändå känns det itne som att jag gör något jätteviktigt heller. Det har varit kolungt på telefon och även i infomailen så jag är lite smått oroad, lugnet före stormen. Vill ju inte stressa mig tills näsan springer i blod, haha!
Vad jag vill göra med gamla människor
Vad har hänt mer då? Jag har tuffat omkring på kontoret som en liten ångvält idag, försökt dölja hur bakis jag är genom hesa, käcka skratt, när jag egentligen är alldeles för darrig för att ens lyckas öppna ett kuvert ordentligt. Jag lyckades nästan skära mig på brevsprätten, så duktig är jag idag.
Nu är grönan-schäslongen slut, det är lite sorgligt tycker jag. Eller mycket. Lyckades inte hålla tillbaka så många tårar igår faktiskt, utan det kom en del lite här och var. Och så. Men jag är mycket nöjd med gången säsong, ser fram emot nästa.
Jag har två blåmärken under mina knän, på insidan av smalbenet, som jag inte vet var de kommer ifrån. De sitter på samma ställe motsvarande sida så jag måste ju ha smällt ihop dem på något vis. Jag brukar aldrig komma ihåg när jag får blåmärken för min smärttröskel är så pass hög att jag faktiskt sällan tänker på när jag gör illa mig.
Men det ska bli skönt nu, med lediga helger. Oh yes indeed.
Åhléns
Jaja, så kan det vara. jag älskar förresten Åhléns' reklamer! Först de där som de hade för ett par år sen; med små barn som gör en massa skitdumma grejer; typ en liten unge som ska hä ner pappas rakapparat i akvariet, och så skriver dem istället för "rakapparat 1995 kronor": "Båt 1995 kronor". Hehe. Jätteroligt. eller när en liten unge sitter med mammas smink och målar på väggen; och då är det "målarväska" 49 kronor. Hehe. Även reklamerna de hade i somras, med en skitsnygg tjej på en öde strand som har fått lådor med helt bisarra grejer; typ porslinsgrodor etc; och så sitter hon och posar besvärat och försöker klura ut vad fan hon ska med dem till.
Man kan ju också undra varför åhléns, som har så roliga reklamer, har så extremt o-rolig personal. Jag menar allvar. aldrig, eller ivf ytterst, ytterst sällan, har jag träffat på en trevlig och hjälpsam anställd på åhléns. Försöker man fråga om något så snäser de bara, och får en att må lite dåligt för att man är så mycket ivägen. När man ska handla i kassan möter man aldrig antydan till ett leende, ingen säger "trevlig dag" eller "välkommen åter", snarare tycker jag att deras blickar antyder att man är jävligt ovälkommen åter.
Utbildar Åhléns sin personal till att vara såhär otrevlig; och i så fall av vilken anleding? Att få kunderna att shoppa lite fortare, för att bara komma därifrån och slippa personalens himlande blickar och uttråkade suckar? Jag funderar på att gå undercover och ta anställning där bara för att se vad som händer; om det är så att de har en motsvarighet till vår serviceutbildning som vi får på gröna lund; "konsten att förmedla en otrevlig känsla i ett varuhus" eller liknande. Skall bli spännande. Eller så låter jag bli. Vi får se.
Jag kom just åt en knapp på min mus så hela min skärmbild vände sig åt vänster. När jag sedan tröck på motsvarande knapp vände den sig åt höger. Det var alltså superlätt att dra på sig problemet men näst intill omöjligt att klura uthur man skulle trassla sigur det. Det slutade med att jag ringde och störde käraste storebror Emil som lyckade sklura ut lösningen på ett kick. Tack för det :)
Sådär!
Och ni ba: "vafan yrar hon om nu då".
Jo, det ska jag tala om.
Jag har beställt en pennkjol, en halsduk/scarve och en skottemössa (eller "tam hat") från skottland i mitt klanmönster. Vill ni se hur det ser ut, googla "tartan+keith+modern" and see for yourselves.
Det kommer bli så grymt snyggt.
Just nu är jag lagom snygg. Jag ligger sjuk och dan hemma i soffan, luktar svett och ser inte mycket ut för världen. Imorgon måste jag vara frisk dock. Ska på Andreas 40års-kryssning och festa loss hela natten lång. Jag och fröken Siri ska hitta på massvis av roliga bus.
Jag söker jobb. Ge mig ett jobb. Jag är hela tiden rätt nära att få jobb känner jag, den rekryteringsfirman jag har pratat med verkar aktiv, men hittils har det inte gett mig mycket. Måste vända mig till flera, men det tar så mycket tid och tid har jag alldeles för lite av.
Tunnelbana
Det finns en sak som förbryllar mig varje gång jag åker till jobbet. Varje dag, nämligen, står det en man av förmodad turkisk härkomst vid tunnelbaneuppgången från T-centralen vid Åhléns med hämtkaffe från Ica, cigg, och antingen
a) En kompis
b) En tidning
eller
c) Ingenting
med sig. Är inte det lite sjukt? Alltid! Varje dag! Och han är där ivf mellan sju och åtta; eller det är med det tidsintervallet som jag normalt passerar.
Man kan ju fråga sig flera saker.
Vad gör han där? Har han hemliga små möten med sina maffiakompisar, eller låtsas dom bara? Jag menar, det är inte så jävla rått med hämtkaffe från Ica. Dessutom är det inte så smart att ha hemligt maffiamöte vid tunnelbaneuppgången vid Åhléns där det passerar tusentals människor vid den tidpunkten.
Gillar han bara att stå där och betrakta människorna? Kul hobby det där; att kolla på människor som stressar lilltårna av sig för att man helt enkelt gör det på morgonen.
Har han jobb? Har han bara kaffe i den där muggen? Är han smygreklam för Ica? Jag fattar ingenting alltså!
Liv
OK, doll (du vet vem du är), här kommer en liten upp!
Jobbar 7 dagar i veckan, har ständigt saker för mig efter jobbet, har precis blivit förkyld och är luspank. Just nu är livet mest slit och slit och överlevnad, fast ibland också kul och fest och fina vänner. Och på ett sätt känns det bra att ha mycket på agendan, då känner man ju att men lever för guds skull. Ännu har jag inte sprungit i väggen, har ju redan gjort det en gång i år, och vill inte lyckas med det ikväll igen.
Igår var det kalajs på Gröna lund, avslutningsfesten med Hollywood-tema. Jag var en av två Uma Thurmans i Pulp Fiction, med vit skjorta, svart pennkjol, peruk och SmartCig i handen hela kvällen. Det var sjukt sjukt kul, alla var glada och fantastiska som vanligt, jag blev lite rörd och började nästan grina vid lite olika tillfällen, men det hör ju till avslutningen. Jag var tvungen att gå redan vid elva tyvärr, eftersom jag skulle upp sju imorse. Men det var stört kul. Bra anordnat och så, vi åkte limo från aquaria till Gröna Lund, och där fick vi gå på röda mattan medan teamcheferna var våra skrikande fans.
Luspank, ja. Det kommer ju en lön nu på torsdag som är grovt efterlängtad. Funderar på att lägga ner en tusing på en kjol i mitt klanmönster. Vore coolt! Typ en lite kortare variant; jag tycker långa kjolar ser så grymt skumma ut.
Vad ska jag skriva mer då? Det finns säkert en massa saker jag skulle kunna berätta men kommer inte på det just nu. Jo, Josefin fin fin åker snart. Det kommer bli tomt. Ett år utan att få sniffa i hennes hårbotten kommer att bli tufft.
Försöker komma på nåt kul att skriva, nåt som ni kommer skratta åt. Men jag kan inte komma på något just nu. Har inte sprungit på några konstiga tanter eller virrat till det märkbart.
Nu är min lunch slut.
pöss
Kul namn jag stötte på
När jag lärde en femåring vad Herpes är.
När man jobbar på en arbetsplats som Gröna Lund får man som bekant träffa på alla möjliga människor och genomgå alla möjliga situationer. När jag stod i Lott 2:an en gång fann jag mig stående i en mycket beklämmande och genant situation. Det händer sig så ibland att äldre män kommer och vill ragga lite på oss som jobbar där (som om det vore okej? Kommer det kärringar som är dubbelt så gamla som dem och raggar på dem på deras jobb eller?). Då brukar man få finna sig i att hitta på de mest bisarra ursäkterna för att de ska sticka så snabbt som möjligt. Följande hände för några veckor sedan:
Gubbe ~50 (full som ett ägg): Gumman, får man en puss, då?
Jag: Nej, det får man inte.
Gubbe: Men en liten puss då?
Jag: Inte ens en liten.
Gubbe: Men på kinden går väl bra.
Jag: Nej, säger jag. Jag vill inte har jag sagt. Och så har jag Herpes.
Gubbe (Blir hyfsat paff. Vänder sig mot pojke ~5, uppenbarligen gubbens son, och säger): Fan, hon har Herpes.
Pojke: Vad är Herpes?
Gubben: En sjukdom
Pojken (ser ut som om han ska börja gråta): Är det... är det farligt?
Jag: Nej. Nej gud nej. Man får lite sår ibland på läpparna om man är stressad eller kysser för många gamla gubbar, inte farligt alls.
Makabert, tycker jag ändå. Blir så jävla ledsen när föräldrar super sig skitfulla på Gröna Lund när de är där med barnen. Eller behandlar oss illa framför dem. Lär dem att vara taskiga och dra sexistiska skämt (skitvanligt).
Snart ska jag tala om hur mitt liv är just nu men nu hinner jag inte, börjar om typ 10 minuter.
PUZZ
