dixy

....och då har man ju mycket att göra på jobbet när man arbetar på Gröna Lund.... Jag har mest stått och hängt idag, sen pumpade jag bollar i två timmar, sen stod jag och hade krig med en slemdödskalle, som jag och en kollega kastade mellan oss. Eeh, ja. Typ det. Nog om det! Jag är trött, vadade i vatten upp till vaderna när jag skulle hem igår, storstädade, diskade, tvättade och handlade i söndags; och sedan det otroliga: Jag JOGGADE!!!! I FYRTIO MINUTER var jag ute och joggade. Josefin blev arg på mig. Mamma trodde mig inte. Nä, nu är jag för seg för att skriva. Nu ska jag sitta och snacka skit med kollegerna istället puss

-behöver du inte kärlek
frågar någon henne
men hon svarar att det har hon ju
-jag kan inte ge dig det du vill ha
säger en annan
men han vet ju inte vad hon vill
inte ens hon vet vad hon vill
men hon är glad ändå
för hon vet att hon inte måste veta
och någon älskade henne som hon kanske inte riktigt
älskade tillbaks
och någon älskade henne som hon absolut inte
älskade tillbaka
och någon kanske hon älskade
men det är hennes största hemlighet.

Jag är en del av ett träd.
Ett ballongträd.
Jag är stammen
och etthundrafemtio heliumballonger utgör min trädkrona
"flyger du inte iväg", skrockar mina åskådare och jag ler och skakar på håret
som luktar vanilj för jag har tvättat det med vaniljschampoo
det ser väl roligt ut med en liten
vän flicka som står med ett gtroteskt åbäke av
grälla färger över huvudet
men jag bara ler och skakar på håret
det är mitt svar på allt

...och ja, vadå? Vad hände sedan? Vad händer nu, vad hände då? Ni undrar förstås, alla mina tappra läsare, var fan jag tog vägen nu då. Jo, det ska jag tala om. Jag har varit på semester. I sex långa veckor har jag semestrat. Dels från Gröna Lund, dels från internet, dels från ansvar överhuvudtaget. Sex veckor utan ansvar, måsten, eller grå orosmoln hängande över sig. Klart jag hade lite ångest i söndags när jag var fullt medveten om att jag skulle tillbaka till jobb, slit, släp och tvungna leenden. Lyckligtvis, kära vänner, lyckligtvis lyckades min lyckade vän Thea göra mig lycklig igen genom att ta mig på standup och bjuda mig på vitlöksglass. Thea, Thea, Thea. Det är lite för din skull jag skriver. Eller tack vare dig, kanske. Just nu står jag på Gröna Lund, i vårt så kallade green room och jag är två och en halv timme tidig till jobbet. Anledningen är, om jag ska vara ärlig (och det ska man ju) att jag ville se Tobbe Trollkarl. Jag fick som en liten tvångstanke att jag, som anställd här på Gröna Lunds Tivoli AB, måste se alla artister som kommer hit, eller åtminstone de som uppträder typ varje dag. Tobbe, alltså. Han var bra! Galen, konstig, sprallig och otrligt lik en kille jag ligger med lite då och då (förlåt, storebror, det ville du inte veta, förstås). Men iallafall. Vad har jag gjort på semestern? Undrar ni. Jag har varit på landet, träffat Harpa, varit i Umeå och Göteborg och gått på Liseberg och hängt med en carl jag känner som bor där ibland, jag ahr badat, solat, gått promenader, träffat kompisar, sett film, bara funnits till och varit, umgåtts med mig själv, jag är ett mycket trevligt sällskap, och varvat ner. ni som följt bloggen länge vet ju hur jag hade det i början av året och förstår kanske därav att jag behövde den här semestern. Som en liten hämnd mot de sömnlösa nätterna. Annars då? Ja. Jo. Jag mår bra. "Vad ska du göra sen?" Musik. I höst ska jag jobba. Leva. Finnas till. ha roligt. Kanske försöker vicka lite som lärare om jag får tillfälle. Jag vet inte, det skrämmer mig och lugnar mig. Jag kom in fort i Gröna Lund-andan och vill faktiskt inte sluta här nu. Det känns kul att jobba säsongen ut, det är mitt liv nu, och jag gillar det. Fart, fläkt, jag träffar så otroligt mycket människor och finns till på en plats där folk är glada. En plats med musik, rörelse, akrobater från Brasilien och människor jag tycker är härliga. Jag jobbar på ett företag vars mål är att folk ska bli glada. Som tjänar pengar på skratt och glada minnen, som säljer glädje. Man kan älska det, eller hata det. Jag vill inte välja för jag tror inte att allt är svart eller vitt. Sådär! Det var väl en finurlig liten comeback eller hur :)