När jag lärde en femåring vad Herpes är.

När man jobbar på en arbetsplats som Gröna Lund får man som bekant träffa på alla möjliga människor och genomgå alla möjliga situationer. När jag stod i Lott 2:an en gång fann jag mig stående i en mycket beklämmande och genant situation. Det händer sig så ibland att äldre män kommer och vill ragga lite på oss som jobbar där (som om det vore okej? Kommer det kärringar som är dubbelt så gamla som dem och raggar på dem på deras jobb eller?). Då brukar man få finna sig i att hitta på de mest bisarra ursäkterna för att de ska sticka så snabbt som möjligt. Följande hände för några veckor sedan:
  Gubbe ~50 (full som ett ägg): Gumman, får man en puss, då?
  Jag: Nej, det får man inte.
  Gubbe: Men en liten puss då?
  Jag: Inte ens en liten.
  Gubbe: Men på kinden går väl bra.
  Jag: Nej, säger jag. Jag vill inte har jag sagt. Och så har jag Herpes.
  Gubbe (Blir hyfsat paff. Vänder sig mot pojke ~5, uppenbarligen gubbens son, och säger): Fan, hon har Herpes.
  Pojke: Vad är Herpes?
  Gubben: En sjukdom
  Pojken (ser ut som om han ska börja gråta): Är det... är det farligt?
  Jag: Nej. Nej gud nej. Man får lite sår ibland på läpparna om man är stressad eller kysser för många gamla gubbar, inte farligt alls.

  Makabert, tycker jag ändå. Blir så jävla ledsen när föräldrar super sig skitfulla på Gröna Lund när de är där med barnen. Eller behandlar oss illa framför dem. Lär dem att vara taskiga och dra sexistiska skämt (skitvanligt).
  Snart ska jag tala om hur mitt liv är just nu men nu hinner jag inte, börjar om typ 10 minuter.
  PUZZ


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0