Imorgon är det långfredag.
Visst är det idag man går påskkärring? Sist jag gjorde det var jag tolv-tretton eller så.
Imorgon kommer bli så jävla fint. Jag ska till Lasse Åbergs museum med min älskade bror och min älskade mor. Vi ska dit på utflykt. Vi ska ha matsäck. Vi ska gå omkring där och prata och skratta och Emil kommer att vara lång och fin som vanligt och mamma kommer att vara tokig och underbar.
Sen på påskafton ska vi till älskade far och äta påskmiddag. Det kommer bli så jävla sweet det med. Pappa kommer att vara vimsig och fantastisk som han alltid är.
Sen lär jag ju bara chilla satan ersten av påskhelgen. Jag älskar såna här högtider, de är djävligt heliga för mig, fast inte i ordets rätta bemärkelse utan snarare för att jag älskar idén med att familjen träffas och att man får chansen att vila och "slippa" gå ut. Nu lät jag väl lagom trist gissar jag, men det är jätteskönt med en helg helt utan party. Som lite rekreation sådär. Så en sån här helg, jul eller påsk eller så, räkna inte med mig alltså.
