dixy

Man kan ju inte annat än kalla mig tapper, tänk att hålla denna lilla, tämligen ointressanta och desto mindre populära (vad man i folkmun brukar kalla "impopulära") blogg vid liv. Ni kanske undrar varför. Jag ska då säga er att jag inte heller riktigt vet, men kanske, kanske för att det är en skön sysselsättning när jag absolut får abstinens av tråkighet på jobbet och bara måste göra NÅGOT annat!? Eller för att jag hoppas på att någon en dag ska upptäcka mina fantastiska skrivtalanger (jag skrev bättre när jag var 15) och värva mig till någon cool, satirisk samhällsblaska? Nej, jag vet fortfarande inte.
  Idag har jag tänkt mycket på min pappa. Vi ska flytta. Jag kan inte stava till vår nya address (Bankir Zethraeus väg, lyckades jag klura ut med hjälp av hitta.se). Det ska bli rätt soft ändå, att flytta. Jga håller på att leta efter en ny väckarklocka, men börjar mista modet lite. Jag har börjat inse att utbudet av annorlunda, coola och snygga väckarklockor kanske inte är så digert som jag först trodde. Det sög.