Om Gråstarr

Fyfan. Gråstarr är så jävla äckligt. Jag har fanimej utvecklat en fobi för gråstarr.
  Tänk dig. Tänk dig att en äcklig, grå gegga intar din iris. Tänk dig hur den frodas och växer. Försök föreställa dig det. Försök föreställa dig den grå geggan. Hur den skulle kännas att ta på. Hur den luktar. Tänk dig att ögat blir så fullt med starr att det spricker, och den här geggan rinner ut. Så får du det på fingrarna, och känner lukten.
  När du har tänkt dig det här så förstår du hur jag känner mig. Jag mår seriöst illa när jag tänker på starr.
  Tänk dig att du börjar se lite dåligt. Du kanske tänker först att du bara är trött. Inga konstigheter. Men det går liksom inte över och så går du till doktorn. Och så får du reda på att det är starr. Fatta tanken, att förstå att det är en äcklig grå gegga som intar ens iris. Som gör att man börjar se suddigt, den är så nära en att det i stort sett är det enda men ser, att det ligger som en hinna framför allt annat. Då måste man liksom acceptera detta. "Nej, men en äcklig grå gegga är på väg att täcka min syn på mitt ena öga, det är det enda jag kommer se på mitt ena öga snart. Den kommer att vara inne i mig och jag måste acceptera det."
  Men misströsta icke mina vänner. Jag har läst att om mna äter mycket avocado som innehåller A-Vitamin så ska risken minska. Jag är helt seriös nu. Jag tänker äta massor av avocado för gråstarr är det vidrigaste jag kan tänka mig just nu.
  Kan ni förstå det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0